Vilken solskyddsfaktor ska man ha?

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar medelhög faktor, 15–25, eller hög faktor, minst 30, där kläder inte skyddar. 1177 råder till vattenfast solskyddsmedel med faktor 30 eller högre. Eftersom de flesta smörjer på för lite är det klokt att välja minst 30 och vara generös.

Hur ofta ska man smörja in sig?

Smörj in dig en stund innan du går ut och på nytt efter bad och när du har svettats. Badar du mycket bör du smörja in dig ungefär varannan timme. Solskyddet blir aldrig starkare av att du smörjer om, bara det håller i sig.

Kan man sola solarium för att förbereda huden?

Nej. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från solarium, och att sola solarium inför en resa ger inget säkert skydd mot solen. Strålningen i ett solarium kan vara lika stark som tropisk sol, och solarium är klassat som cancerframkallande. Det är förbjudet för den som är under 18 år.

Behöver man solskydd i Sverige?

Ja. Under sommaren ligger UV-index i Sverige ofta mellan 4 och 7 mitt på dagen, vilket räcker för att bränna sig. Molnen släpper igenom ungefär hälften av strålningen, och vatten, sand och snö förstärker den. I fjällen behövs solskydd även på vintern.

Hur mycket sol behöver man för D-vitamin?

Det är individuellt och beror bland annat på hudfärgen. Enligt 1177 räcker ungefär 20 minuter om dagen på händer och ansikte under sommaren. På vintern är solen i Sverige för svag, och då får du D-vitamin från mat som fet fisk, ägg och berikad mjölk och matfett.

Sola säkert – så skyddar du dig och väljer solskyddsfaktor

Cirka 70 000 personer i Sverige får någon form av hudcancer varje år, och hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor. Malignt melanom, den farligaste formen, har ökat i många år: under 2021 konstaterades cirka 4 800 nya fall, dubbelt så många som 20 år tidigare. Det finns en stark koppling mellan att bränna sig och att få malignt melanom, och särskilt farligt är det att bränna sig som ung. Men mycket sol kan orsaka hudcancer även om du inte bränner dig.

Därför är solen skadlig

Solens UV-strålning delas in i UVA och UVB, och båda orsakar hudcancer.

UVB gör att du bränner dig. Den gör också huden tjockare och mörkare, och den sätter i gång huden att bilda D-vitamin.
UVA tränger djupare in i huden, gör den mörkare och får den att åldras i förtid. Mycket sol skadar bindväven så att du får rynkor; läs mer i guiden om rynkor och gråa hår.

UV-index anger hur stark strålningen är. Skalan är linjär, så dubbelt så högt UV-index betyder dubbelt så stor risk att bränna sig. I Sverige ligger UV-index ofta mellan 4 och 7 mitt på dagen under sommaren. Strålsäkerhetsmyndigheten publicerar dagens UV-index och har en tjänst, Min soltid, där du kan räkna ut hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig.

Så skyddar du dig

Ta paus från solen mellan 11 och 15, när den är som starkast. Det gäller även när det är molnigt.
Sök skugga. Skuggan kan minska strålningen med upp till hälften, men du får fortfarande UV från himlen och från vatten och sand runt omkring.
Skydda dig med kläder. Kläder är det pålitligaste skyddet. Löst sittande, mörka och tätt vävda plagg skyddar bäst. Håll upp plagget mot ljuset: ju mindre ljus som släpps igenom, desto bättre.
Bär hatt med brett brätte, som skyddar huvud, ansikte, öron och nacke.
Använd solglasögon med UV-skydd.
Smörj in det som inte täcks med solskyddsmedel.

Mer om hur du sköter ett kalt huvud finns i guiden Det kala huvudet.

Så använder du solskyddsmedel

Välj faktor 30 eller högre. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar medelhög faktor (15–25) eller hög (minst 30) där kläder inte skyddar, och 1177 råder till vattenfast solskyddsmedel med faktor 30 eller mer. Välj ett som skyddar mot både UVA och UVB.
Använd mycket. De flesta använder bara 20–50 procent av den mängd som krävs för att få den faktor som står på förpackningen. Ett tunt lager ger ett betydligt sämre skydd.
Glöm inte ansiktet, pannan, öronen och bakom öronen, nacken, läpparna, hjässan och ovansidan av händer och fötter.
Smörj in en stund innan du går ut i solen.
Smörj på nytt efter bad och svett. Badar du mycket, smörj ungefär varannan timme.
Kolla datumet. Solskyddsmedel som varit öppnat länge fungerar sämre, och det ska inte ligga framme i solen.

En t-shirt som motsvarar faktor 10 ger oftast ett säkrare skydd än solskyddsmedel med faktor 15 eller 20, eftersom krämen sällan smörjs på i rätt mängd och måste förnyas efter bad och svett.

Sola inte solarium

Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från solarium. Strålningen kan vara lika stark som tropisk sol, motsvarande UV-index 12, och en ljushyad person kan bränna sig efter 10–15 minuter. UV-strålning från både sol och solarium är klassad som cancerframkallande i den högsta riskkategorin. Att sola solarium inför en resa ger inget säkert skydd. Kommersiella solarier får inte låta personer under 18 år sola.

Vill du bli brun är brun utan sol-produkter ett bättre alternativ, gärna med solskyddsfaktor.

Om du har bränt dig

Låt huden vila och läka några dagar utan sol.
Kyl med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande lotion.
Lindra klåda och sveda med receptfri kräm med hydrokortison och smärta med receptfria smärtstillande läkemedel.
Kontakta en vårdcentral om du fått blåsor på ett område som är större än din hand.

Håll koll på huden

Du har större risk för hudcancer om du har varit mycket i solen och har ljus hy och rött eller ljust hår, många födelsemärken eller flera som är större än fem millimeter, har bränt dig flera gånger, har solat mycket solarium eller har nära släktingar som haft malignt melanom.

Undersök huden då och då, gärna med hjälp av någon som ser ryggen. Sök vård om ett födelsemärke eller en hudförändring växer, ändrar färg, kliar eller börjar blöda. De flesta som får hudcancer upptäckt tidigt blir friska av behandlingen. Ärr och nya ärr behöver extra skydd; läs mer i guiden om ärr i huden.